Stäng
Om Klassbols lin blomma

Lin och linne

Lin – en av människans eviga följeslagare
Redan under stenåldern kunde människor i Europa bereda lin, även om det mesta tycks ha använts till nyttoting som rep, fisknät och liknande. Klädmodet var inte så utvecklat på den tiden. Bordsduken, för att inte tala om servetten, hade knappast någon kommit att tänka på.

I det gamla Egypten började människor klä sig i vackra och svala linnekläder. Linne var det enda tillåtna materialet i prästdräkterna och mumierna sveptes i fina linnebindlar, av vilka många fortfarande finns bevarade. Från Egypten spreds sig kunskapen över Babylon, som under forntiden var centrum för ”linneindustrin”, via Grekland till det romerska imperiet och vidare upp över Europa. I det romerska riket fanns under antiken stora linspinnerier i bl.a. Ravenna och Vienne som stod under noggrann kontroll av ”procuratores linificiorum”, vilket säger en del om den betydelse man tillmätte materialet. I Sverige har vi kunnat bereda lin åtminstone sedan bronsåldern.

Långt in på 1500-talet spann man linet på en slända, ett behändigt redskap, som man fortfarande kan se orientaliska kvinnor behärska med virtousitet. Omkring 1530 kom spinnrocken och satte ytterligare fart på lintillverkningen. Linhanteringen var länge ett hantverk. Då maskinerna kom i slutet av 1700-talet kom också linets värste konkurrent -bomullen. Bättre maskiner kom, vilka också var lämpliga för linneindustrin. År 1805 konstruerade Joseph Marie Jacquard sin epokgörande maskin för mönstervävning, vilket bland annat gav den gamla, fina damastvävningen nya möjligheter.

Linet har mött svår konkurrens från enklare och billigare material och mer än en gång har man trott att det skulle försvinna helt. Linets kvalitet och skönhetsvärde har till slut övervunnit alla ”nymodigheter”, inklusive senare års syntetfibrer. Nu tycks linet gå en ny storhetstid till mötes – i en värld på väg tillbaka mot kvalitetstänkande och vackra ting. Lin är ett oöverträffat material – i skickliga yrkeshänder.

 

––––––––

Damast

Damast – Väv för fürstar
Den konstnärliga vävteknik, som kallas damast, sägs först ha skapats i Damaskus, därav namnet. Det var det tyg som vävdes till furstarnas praktfulla kläder och för rena dekorationsändamål. Än idag räknas damast till de absolut elegantaste vävnaderna.

Damast är en oftast enfärgad väv, där mönstret och / eller figurerna bildas i varpsatin på botten av väftsatin eller tvärt om. Effekten uppnås genom att ljuset återkastas olika från varp- och väftytorna, så att mönstret antingen framträder blankt mot en matt botten eller matt mot en blank botten. Tekniken kan också användas till tvåfärgade mönster med mycket elegant effekt.

Att odla, bereda, spinna och väva lin är en urgammal konst i vårt land, men konsten att väva mönstrat linne kände man knappast till i Sverige före 1600-talet. Naturligtvis lockade den praktälskande ”stormaktstiden” skickliga vävare hit. Drottning Hedvig Eleonora gjorde 1696 stora beställningar av dukar och servetter hos några vävare i Stockholm. Därmed kom svensk linnedamasttillverkning igång. Det finns fortfarande tre servetter bevarade från början av 1700-talet med hennes krönta namnchiffer och ”Tre kronor” invävda.

Idag levereras dukarna och servetterna i linnedamast, med Sveriges ”Tre kronor” invävda, från Klässbols Linneväveri, till de svenska ambassaderna över hela världen.

 

––––––––

Hel- och halvlinne

Linets långa fiber lämpar sig väl för vävnad och dess användning kan spåras niotusen år tillbaka i tiden. På 1700-talet fanns flera berömda svenska damastväverier och de blåblommande linfälten låg andlöst vackra på landsbygden. Så småningom tog bomullen över som den vanligaste textilfibern och det arbetskrävande linet hamnade i skuggan.

Idag odlas inte längre lin i Norden, utom i en begränsad skala, men linnevävnaderna upplever en renässans. Naturmedvetenheten har fått ett stark fäste och fler och fler värdesätter traditionen och linets unika egenskaper.

100% Linne
Hellinne består av enbart lingarn som har många goda egenskaper. Linfibern har extrem styrka och uppsugningsförmåga. Tyget är snabbtorkande och smutsavvisande. Spiller man vätska på väven sugs det genast upp. Handdukar i hellinne är förträffliga i köket för att torka glas och ge silver och kristall en vacker lyster. Linnet känns också skönt och svalt mot huden.

Halvlinne
Halvlinnet från Klässbols har bomullsgarn till varp och lingarn till inslag. Dukar och handdukar i halvlinne är mjuka och svala. De har bevarat linets tork- och absorptionsförmåga samtidigt som man kan unna sig att använda dem som vardagsvara.

 

––––––––

Producerad av Kreatörerna & Web Kreativ
Till toppen